Du är här:

Äter vi mer socker än förr?

Debatten kan ge intrycket av att vi äter mer socker än förr, men statistiken säger något annat. Även om det finns variation från land till land, så äter förhållandevis inte mer socker.

Enligt förbrukningsstatistik använder vi i genomsnitt 38 kg socker per person om året. Den mängden har varit relativt konstant de senaste 50 åren (se figur).

Kostundersökningar visar att kvinnor och män konsumerar 16–19 kg socker om året, medan barn avhängigt av ålder konsumerar 20,5–23,5 kg. Det betyder, att vuxnas sockerintag följer näringsrekommendationerna, medan barn igenomsnitt får i sig mer socker än rekommenderat.

Den verkliga konsumtionen i dag beräknas vara mellan 16 och 30 kg per person och år, bland annat beroende på svinn i hela livsmedelskedjan och att socker ofta underrapporteras i kostundersökningar.

Man måste också vara medveten om att detta är medelvärden. Konsumtionen är inte jämnt fördelad. Det finns grupper bland vuxna och speciellt bland barn och ungdomar, som har ett högre sockerintag än andra.

Så här räknas sockerintaget ut

Det finns två sätt att beräkna sockerintaget.

Det ena är förbrukningsstatistik (brutto).
Här undersöker man, hur mycket socker som finns tillgängligt för industrin och hushållen och därmed för konsumenterna. Beräkningsmetoden utgår från Sveriges sockerproduktion med

korrigering för import respektive export av socker, antingen direkt eller som sockerinnehåll i färdigvaror. Resultatet divideras med antalet invånare. Det ger den mängd socker som varje konsument har tillgängligt för förbrukning. Nackdelen med den här formen av beräkning är att den inte tar med svinn, dvs. alla de livsmedel och matrester som slängs i butiker, restauranger och i hem. Vissa undersökningar tyder på att uppemot 20–30 % av vår livsmedel slängs. Därför kommer den verkliga konsumtionen att vara lägre än den, som förbrukningsstatistiken visar.

Det andra sättet är kostundersökningar (netto).
Där frågar man utvalda personer vad de har ätit under exempelvis en vecka. Nackdelen med

den typen av undersökningar är att folk – medvetet eller omedvetet – uppger mindre än det de verkligen har ätit av exempelvis godis och kakor. Det är alltså troligt att det verkliga intaget av socker är högre, än det kostundersökningar visar.